Man vet att

dagen kommer att bli värdelös när:

• man vaknar och ser världens slöaste hund ha så ont.
• dagens första insikt är att det är ca 90% säkert att man måste ta bort honom,
• arbetsdagen är så stressig och har så mycket reklam att man kommer att vara efter HELA dagen och inte få någon rast.

Men sen finns det små ljusglimtar som gör dagen så mycket bättre.
Ett helt oväntat skämt av en kund som får mig att motvilligt skratta och känna mig riktigt glad för en sekund. (Skämtet: -Hej, jag har med ett paket till er idag. Någon som vill skriva under? (stampar nästan av stressen för att jag är försenad) Då svarar en kille som står bakom disken lite sävligt -Ja, det ska vi allt kunna göra. Han går långsamt fram och tittar på paketet och säger -Men då måste jag vända på paketet först. Varpå jag blir helt förvirrad och funderar lite snabbt på om han medvetet försöker driva mig till vansinne och svarar -Öööh okeej... Varför då? -Jo för att kunna skriva UNDER. Sen står han och tittar lite pillimariskt på mig och väntar på ett skratt. Jag kommer helt av mig i min irritation och inser att världen är inte emot mig, han försökte bara vara rolig.. Och ett skratt fick han.)

Sen kom det som gjorde hela min dag såå mycket bättre. När jag kom hem från jobbet och lite halvt förväntar mig att min lille älskling ska ha gnagt av sig tassen för att han har så ont så står han istället och viftar på svansen och ser så pigg ut! Visst, han har fortfarande väldigt ont men han hade samlat ihop lite energi för att vifta på svansen för matte. Min lille älskling.

Tidigare på dagen hade han fått av sig tratten och gnagt bort lite päls och då kunde jag se att det hade kommit någon vätska... YES tänkte jag. En tumör vätskar inte (eller?), men en infektion gör.. Så om det kom vätska så kände jag att det var ett gott tecken.
Senare på kvällen kom mamma förbi med alsolsprit och gjorde ren tassen och la ett förband. Nu var han inte så glad längre... Spriten svider något fruktansvärt så jag fårstår att han inte var lika glad när mamma gick som när hon kom :P Men jag hoppas att den hjälper.

Imorse hann jag precis vakna, då ringer veterinären. Jag försökte få tag på honom igår under dagen, lite smått skärrad över att Nalle hade sett så förstörd ut på morgonen. Han låter lite orolig och säger att han hade hört medelandet som jag hade lämnat och att dom nu hade fått svaret på cellprovet. Det bådade gott: han hade faktiskt fått några celler.
Han sa att dom hade sett vita blodkroppar så det var bra. Det pågår en process i tassen så det är en infektion som kroppen försöker göra sig av med. Men eftersom jag hade sagt att han hade blivit värre och att det kom ut vätska så ville han få öppna tassen så fort som möjligt och se vad det var som hände där inne och kanske äva dränera bort vätskan.
Han gjorde en snabb kalkyl av vad det skulle kunna gå på och det landade på runt 4000kr.

Han sa sen att eftersom vi har så långt att åka så behövde vi inte göra operationen hos dom utan kan även göra det hos en veterinär som är närmare. Det var ju bra eftersom Nalle inte är helt förtjust i att åka bil.
Så nu ska vi bara leta upp en bra veterinär i närheten. Och det fort.
Dom som vi var hos först tänker jag inte gå tillbaka till. Dom kunde inte ens klara av att faxa remissen till Gbg så inte en chans att jag tänker låta dom öppna min vovve.
Vi har varit hos dom tidigare och dom är lite hårdhänta... Jag tycker det iaf. Men vad vet jag, det kanske behövs?

Nu är jag som en hökmamma mot honom. Jag kollar till honom jämt.
Eftersom han har så ont i tassen så vill han inte gå så långt. Han hoppar inte gärna upp i soffan men det är ett utav hans favoritställen att ligga på så man får lyfta upp honom och sen hålla koll på när han vill ner igen.
Så tills vidare får vi fortsätta att trycka i honom ett par köttbullar om dan med hans medicin i som är smärtstillande och ska hjälpa mot infektionen. Smärtstillande verkar det verkligen vara. Han har ju ändå ont i tassen men han skakar inte lika mycket när han har fått tabletten iaf. Alltid något.

Såhär illa är det med vovvingen. Ser ni hur synd det är om honom? :P