Hej å hå

Ja tiden går fort.
Var ju hos fotografen och allt såg bra ut sa hon, inte bara det jag fick fem dagar! så istället för v. 18+1 så blev det v. 18+6 vilket innebär att idag är det ny vecka. Inte konstigt att tiden går fort! :P
Vi fick veta vad det blir med: En liten linslus och ett energiknippe som knappast verkar vara släkt med någon av oss :P tjena... det är inte konstigt att jag inte har någon energi när den gör slut på energi för tre.

När hon började mäta så visade skärmen v. 20 och jag hoppades att det skulle stämma, då skulle jag ju få två bonusveckor! Hade varit toppen, haha. Men andra mätningen visade v. 19 och till slut landade den på 18+6... Inte så illa ändå.

När vi kom hem från U-a i tisdags så åkte vi hem till svärmor och far för att visa bilderna. Visade sig att svägerskan gömde sig där med ;) Så det blev många funderingar och pekanden.
Ikväll blir det en sväng till min mor och hennes kille för att visa bilderna. Jag är sist av oss att hälsa på fotografen men mor har fortfarande inte fått se några bilder så hon blev överförtjust när jag frågade om hon ville se.
Tydligen har utvecklingen gått framåt sedan jag var liten (doh) för när min mamma fick bilderna så kunde man bara se några suddiga konturer och nu kan man se... nästan allt! Jag fick nästan lite dåligt samvete för att hon inte hade fått vara med och se det på skärmen hur den rörde sig... Det var helt otroligt.
Jag får väl ta med henne om det blir en gång till :P Tror att jag har en svärmor som också skulle vilja följa med och se det...

Det känns fortfarande overkligt för oss båda. Jag tror inte att det blir verkligt förens den ligger där i famnen... Kanske inte ens då?
Vi såg den på skärmen, hur den rörde sig och sprattlade och hade sig... Men när man försökte få det att gå ihop med att det där hände inuti mig så stängde hjärnan av sig... Det gick inte ihop :P Det var så verkligt när hon visade det på skärmen men det skulle lika gärna kunnat vara en film.

Den värsta paniken har lagt sig :P Jag har slutat bli irriterad över skvallret. Jag kom på ett bra sätt för mig att kunna hantera detta är att på något sätt förneka det, eller att inte tänka på det så mycket iaf. Det funkade inte annars. Ju mer jag tänkte på det desto mer var jag rädd för att jag skulle skada det eller jag får inte göra si och inte så, inte röra mig hur som helst... Jag tänker ju fortfarande på det, svårt att undgå :P men jag tänker inte lika mycket.. jag rör mig det jag kan, tycker den inte om det så säger den till.

Jag har till och med fått städat! :P det var inte igår det hände... och igår fick jag planterat några blommor ute och satt frön till växter som ska få stå i växthuset. I år verkar det ÄNTLIGEN som att vi ska få igång det. I två år har vi grejat och grejat, städat, grävt, planerat och grävt lite till så vi har missat planteringsmånaderna, men i år så :D

Hade en fundering att visa plutten här men jag tror jag står över det... Vill ni titta så får ni komma hit. Själv kan jag inte sluta titta :P