söndag 21 mars 2010

Framåt och uppåt

Det har varit en lång helg.
Det känns så iaf. David var ledig i fredags så vi spenderade dagen i U-a, dock på skillda håll :P Han kikade på maskiner på auktioner och jag kikade på blommor, kläder och pyssel. Härligt.
Jag har inte kikat i affärer den.... december kanske...
Jag har gått upp tidigare och gått och lagt mig senare. Urk :P Det har varit ovanligt långa dagar för mig. Men jag är glad ändå, det var ju det jag ville.

Se upp för hormontanten! :P Nu har jag märkt att humöret är upp och ner.
I torsdags morse började jag gråta heeeelt utan anledning. Stackars David förstod inte vad han hade gjort för fel och hade svårt att förstå vad som hände, det hade iofs jag med. Senare när jag provade kläder började jag nästan lipa igen när jag insåg hur tydligt kläderna framhävde min kropp och att jag var inte det minsta redo för att visa upp det för okändingar. Jag lugnade mig efter en stund men så löjlig jag kände mig.
I lördags blev jag superirriterad helt utan aledning. Allt jag kunde tänka på var småsaker som folk har gjort eller sagt som har irriterat mig eller som jag kanske inte ens har tänkt på tidigare... Senare på kvällen visste jag knappt vad jag ville, tyckte eller tänkte...
Oj oj. Jag tycker synd om alla som måste stå ut med mig.

Jag har funderat en del sedan samtalet med min ..... ja, han där. En tanke slog mig att det kanske inte hade varit så hemskt att låta honom vara en del av mitt liv. Det kanske rent av är lättare att låta honom vara i närheten så jag slipper att bli irriterad när han ringer och försöka undvika att svara och allt sånt.. Det kanske till och med hade kunnat vara lite kul att ha honom nära, att ha en pappa så som en pappa ska vara.. Någon att be om råd och hjälp, någon att se upp till.
Ju mer jag tänkte på det dessto mer gillade jag tanken.
Men, sen vaknade jag till och tänkte på hur han har varit hittills och insåg att jag kommer aldrig att få en sån pappa. Han är inte en sån person och oavsett hur mycket han och jag skulle önska att han var det så tror jag inte att det kommer att hända.
Så jag kom fram till att han får hålla sig i närheten om han vill, han får ringa om han känner för det men jag kommer inte att förvänta mig något av honom.

Nej nu ska jag åka och handla. Någon som kräver att det ska finnas frukostmat när han ska vara ledig hela nästa vecka :P Kanske kan passa på att få något sött till mig när vi ändå är i affären...

Trevlig kväll.

Inga kommentarer: